2007
Årets bästa konsert kom relativt tidigt på året, nämnligen den första maj. Bloc Party på cirkus var kanske den bästa konserten jag någonsin varit på.
Det här var året då jag blev en Facebookslav, en Bilddagbokenslav och BlondinBella lärde mig bli en bättre människa.
I år har jag också slutat banga så jävla mycket, det tycker jag har varit värt. Jag har spenderat en fjärdedel utan 2007 i England och det har helt klart varit värt. Att komma bort från Nacka-tristessen är priceless.
Jag har hängt på två festivaler i år, P&L och Arvika, den senare var den bättre.
Jag har en endaste uppgift kvar iår, att utse årets låt. Och helvete vad svårt det är, jag har tänkt både länge och väl på det här och i slutändan var det ett ganska självklart val.
För mig är den här låten att även om det ser mörkt ut, så finns det alltid någonting där. ALLTID. Och det är så mitt år har varit. Långa stunder har saker sett så mörkt ut att jag inte vetat vad, men då har det funnits där: NI har funnits där. Ibland har ni inte vetat det, men så har det varit. TACK
Jag vet att låten är från 2006, men det handlar inte om 2007s bästa låt, det handlar om något annat.
2007s bästa låt är för övrigt KEEP THE CAR RUNNING med ARCADE FIRE
ÅRETS LÅT ÄR ON THE OTHER SIDE OF MT. HEART ATTACK MED LIARS.
I WON'T RUN FAR, I CAN ALWAYS BE FOUND, IF YOU WANT ME TO STAY, I WILL STAY BY YOUR SIDE.
Årets bild. En av de mest kaosade kvällarna ever, man ser inte mitt ansikte.
Kitsch
Jag tillbringade hela morgonen/eftermiddagen idag hemma hos min käre vän Moa. Vi såg på diverse teveprogram och några av dem fick mig att tänka lite på ordet "Kitsch". Kitsch, kan vi väl komma överens om, är något som är så dåligt att det är bra. Jag har länge tyckt väldigt illa om detta, och sett det som en total slöseri med tid, t.ex att se på "Seventh Heaven", eller en dokumentär om korta lesbiska försäkringsmäklare på tv3, just för att det är så dåligt. Detta är någonting ganska destruktivt och jag har aldrig sett poängen med det.
Idag däremot, såg jag och Moa på "The Days of Our Lives". Andledningen till att vi började se på detta program, måste jag erkänna, är att det har en väldigt hög kitschfaktor. Jag måste säga att jag nu har hittat den ultimata användingen för kitsch: Jag fastnade verkligen heeeelt för Days of Our Lives, men det var inte bara för kitschens skull.
Grejen är att kitsch i ett program på teve är helt okej, så länge handlingen är okej. Och det måste jag faktiskt, mot min vilja, erkänna att just detta avsnitt av Days of Our Lives hade. Det var en seriemördare inblandad och vem kan motstå det i kombination med uselt skådespeleri, botoxade 45åringar som spelare 25åringars mammor/pappor och naturligtvis en karaktär med övernaturliga krafter?
Min slutsats är att kitsch är okej, så länge man inte får för stora doser av det och det används i kombination med en duglig handling, då kan det tillochmed vara bra. Annat kan man verkligen säga om en video jag såg idag på Facebook, med diverse gamla Boo Gårds-barn. Fem stycken sjuttonåriga flickor framförde "Wannabe" med Spicegirls. Jag måste säga att ingen kitschälskade inredningsdesigner i världen hade tyckt att det där hade varit okej, herregud, bara pinsamt. Människor med känningar inom Boo Gårds-kretsar och Facebook vet vad jag talar om.
Kirschfaktor däremot, det är något heeelt annat
Dagens låt är THERE'S A LIGHT THAT NEVER GOES med vet du inte är du inte värd att veta.
Julstämning, långkalsonger och manlighet
Jag skulle även vilja passa på att hylla långkalsongen, detta underskattade plagg har fått något av en Lusekoftsbärande-old school-Norrmans-stämpel över sig, ni vet, norrmän som kör Telemark i Stenmarksmössor och dricker varm choklad i backen. Jag ser det mer som den outnyuttjade specialstyrkan i garderoben, som ligger på höghöjdsträning i nio månader (mina två par ligger högst upp i garderoben) och sedan när man väl tar ut sitt favoritpar, alltid presterar.
Vi köpte en gran idag, dan före dopparedan och jag fick verkligen se ett praktexempel på hur män beter sig när de ställs inför något slags test. Mannen som sålde granen var en helt vanlig man. 43 år gammal, 178 cm i strumplästen, en fet Fjällrävenjacka, glasögon och en brun mössa, ni fattar vinkeln. När vi hade valt oss en gran, så skulle denna man näta in den. Det heter antagligen inte "Näta in", men ni vet, när de drar den igenom en sån där grej som ser ut som en jätte-grammofon, och fäster ett vitt när runt hela granen; detta skulle mannen göra. Då visar det sig att nätet är slut och han tvingas således byta nät. Mannen är ingen professionell granförsäljare, utan far till någon som är medlem i Boo IF segling. Detta leder till att han har vissa problem med att byta nätet. Jag hittar efter en minut eller så, ett papper med instruktionerna för hur man på bästa sätt byter nät. Detta meddelar jag också till granförsäljaren, men det är då de manliga dragen kommer fram. Han tänker fan inte läsa någon jävla instruktion, han kan själv. Efter tio minuter bar vi hem en nät-lös gran.
God jul, Lovers
Dagens Låt är TURN INTO med YEAH YEAH YEAH'S
Donkenpunkare, del 2.
Krossa kapitalismen.. Men ge mig en burgare först!
Röda linjen, Mariatorget
AFA-wannabe: ..och fem stolar kom flygande mot oss, och vi ba shit!
Imponerad kompis: Och sen da?!
AFA-wannabe: Sen kom kravallpolis från ena hållet, och civilpolis från andra, och vi ba: ok vi flyr. Så vi kuta som fan. Men så stötte vi på några poliser och då börja vi vissla som om vi vore oskyldiga. Så de kolla snett på oss, men vi gick förbi.
Imponerad kompis. Åh fan. Sen da?
AFA-wannabe: Nej, sen satte vi oss på Burger King och tog en milkshake.
Dagens låt är DEADWOOD med DIRTY PRETTY THINGS
Kulturellt utbyte med en människa från en annan generation
Klockan är 00:08, jag har just sagt hej då till Gustaf, som jag har vandrat med från telegramvägens busshållplats. Vi har varit hemma hos Rickard och sett Ett Öga Rött (som kan sammanfattas med 3 ord: Sämre än boken). I lurarna sjunger Håkan Hellström sin mycket fina låt Magiskt Men Tragiskt. Jag går ner för backen som jag tror heter Hjortvägen, det är svinkallt, gatubelysningen är sådär gammal och kall. Det är ett perfekt ögonblick. I perfekt synkronisering med "Aaaaaa-aaa-aaa"- refrängen, så gör jag en klassisk Håkan Hellström-spark. När jag landar så släpper jag alla spärrar och börjar snurra, helt okontrollerat. När refrängen är över, så slutar jag snurra, men börjar istället vingla lite, yr som jag är. Efter ett par sekunder har jag iaf full kontroll över min kropp och jag tittar upp. Där står min granne, som jag aldrig pratat med, men som alltid kollar surt på mig när jag är ute med hunden. Under sitt 68-åriga liv har hon väl inte sett något så uppenbart alkohol-påverkat beteende utanför sin köksdörr, så jag känner, nykter som jag är, att jag borde säga något. Jag drar ut lurarna, och tittar åt hennes håll. Innan jag hinner öppna munnen för att säga något i stil med "Det är inte vad det ser ut som", så ställer kvinnan en fråga till mig;
"Vad lyssnar du på?"
"Eeeh.. Ööh.. Håkan Hellström"
"Fortsätt med det du"
"Jo, det ska jag göra.. Godnatt"
"Godnatt på dig."
Jag vet inte vad den här lilla historian säger om mig, eller om min granne. Men just där, just då, kändes det som att vi verkligen förstod varandra. Hur det kommer sig, det vet jag inte, för jag tvivlar på att hon lyssnar på Håkan Hellström, men det var något väldigt nostalgiskt i ögonen på den gamla damen, som att hon gjort samma sak en gång i tiden, hon kanske uppskattade att titta på energiska ungdomar. Eller så bad hon mig bara att gå hem och sova ruset av mig.
Dagens lår #2 är MAGISKT MEN TRAGISKT med HÅKAN HELLSTRÖM
Donkenpunkare
Dagens Låt är LA MER med CHARLES TRENET
Jag skulle kunna döpa det här inlagget till "Borta bra men hemma bäst", "Home sweet home" eller ngt annat drygt, men ICKE
I övrigt kan jag bara meddela er alla om hur otroligt irriterande det är att helt plötsligt ha åäö på sitt tangentbord. Jag har inte vant tillbaka mig än. Jag har hört någonstans att det tar dubbelt så långt tid att vänja sig tillbaka med någonting som det tar att vänja sig vid något. I så fall väntar 4 irriterande veckor för min del.
Annat (o)läsvärt är att mitt MSN inte fungerar. Det vill verkligen inte fungera och det gör mig galen. Sen blir jag galen på mig sjalv för att jag blir galen på att inte ha MSN, jag menar, hur lite liv har jag egentligen!? En sak som är bra med min dator är iaf att den är relativt snabb. Eller nej, den är seg som Sören, men efter att ha levt med en Windows 2000 i tre månader så är det värsta superdatorn.
Jag slog nyss på den svenska televisionen och kom på att jag inte har MTv 2, så dåligt jag mådde då. Nästan som när jag upptäckte att det inte var någon chokladbit bakom lucka nummer 14 i min chokladkalender, men inte riktigt. Hursomhelst, MTv 2 är grymt och jag saknar det.
Hade väl egentligen ingenting viktigt att äga idag, har sällan det, men det är ändå min jävla blogg.
Dagens låt ar TAXIDRIVER med MY DARLING YOU!
En sista gang bara
Som en valdigt kort sammanfattning (ni kanske far en langre sen) sa vill jag saga att det har varit bra. Valdigt bra. Inte de 3 basta manaderna i mitt liv, men valdigt bra. Jag ar nojd. Jag sa att jag tog bort min "for sista gangen har jag.."-lista, men jag beholl en annan.
For nast sista gangen har jag...
- Upplevt allt Leighton Buzzard kan erbjuda kvallstid
- Frusit pa Heath Road
- Kommit for sent hem
- Tank att det vore gott med en Fish and Chips pa vagen hem, men upptackt, till min stora forskrackelse, att det har varit stangt
- Blivit sa full sa att jag inte vet vart jag ar nagonstans.
Ikvall hander det igen, LOVERS
Dagens lat ar GOD SAVE THE QUEEN
Pantomime
Lovers!
Jag har just kommit hem fran en pantomime. Som vi alla vet ar en pantomime ett julspel och ett valdigt lojligt sadant. Hela grejen gar ut att ett par kisar ar uppkladda som bonor ett par kvinnor som man, sen spelar de upp en gammal hederlig barnhistoria, t.ex. Askungen eller Jack och Bonstjalken. Sedan maste man bua sa fort den onda liraren kommer in pa scen, hurra sa fort hjalten kommer in, svara "He's behind you", nar ngn fragar var nagon annar ar och sa fort ngn yttrar orden "Oh no, I didn't", sa maste man svara "Oh yes you did". Slang in ett par daliga musikalnummer och din pantomime ar komplett.
Med andra ord, det var inte med nagra hoga forhoppningar jag akte till Milton Keynes for att se Aladdin.
Men fan vad mkt kred skadisarna ska ha, de improviserade bort den lama handlingen och gjorde skadespelet sevart, sa javla otippat verkligen. De lyckades slanga in en Leighton Buzzard-diss ocksa och sant uppskattas ju alltid, "Bad quality and thick at the top", var tydligen likheten mellan Leighton Buzzard och en av drag-mannens klanningar. Fraga mig inte varfor LB ar thick at the top, men det ar sakert jattebra.
Annat som kanske kan vara lite lasvart ar att jag i skrivande stund har rakt har pa huvudet, mitt har blev plattat idag pa drama-genrepet, jag har fortfarande inte bestamt mig om jag gillar det eller inte. Men jag kanner typ inte igen mig nar jag ser mig sjalv i spegeln, sa mycket kan jag saga, en bild eller tva lar nog slinka upp pa facebook.
Forovrigt sa sag jag Radiohead live pa Mtv2 nyss, fy saaaatan vad bra. Med anlednign av detta sa ar dagens lat
IDIOTEQUE med RADIOHEAD
Sammanfattning, for en gangs skull
Hejsan svejsan, har inte uppdaterat pa nastan en vecka nu, har inte orkat helt enkelt.
Veckan har varit heeelt galen nar det galler plugg, men nu har jag faktiskt ingenting kvar har i England, sa grooovt skont. Om exakt en vecka sa kommer jag vara hemma i Sverige igen och da gar ingen saker!
Igar befann jag mig storre delen av kvallen pa en golfklubb for en julmiddag arangerad i skolan. Det var faktiskt ratt roligt, framforallt alskar jag det faktumet att Mr. John Duxbury tar varje tillfalle han kan fa att visa att han faktiskt kan vara manniska, men det kanns bara sa javla falskt.
Dagen har spenderats i London, for sista gangen den har resan, det var helt okej, aven om vadret kunde ha erbjudit mer. Jag tycker om regn, sa lange ens skor inte blir blota, da ar det fan inte okej. Javla pissland, pa vaderfronten alltsa.
Ska bli stooort skont att komma hem, har faktiskt redan ett studiebesok pa fresco (tank att fa se blondinbella!!) och en bullstund att avklara nar jag kommer hem.
Dagens lat ar THE SLEEPLESS med THE SHAKY HANDS
Varlden ar nu en lite vackrare plats
Dagens lat ar samma som forut.
How do you know when its kicked in? I'M THE KING OF THE WORLD!
Hi lovers,
Eftersom jag vet att ni alla sitter och torstar efter ointressant fakta om mitt liv, sa kan jag meddela er att jag har just gjort klart en film for amnet Life in the UK. Den rakade handla om musik och har ni jattetur, sa kanske jag langar upp den pa youtube, vi far se hur det blir med den saken. Jag tanker inte beskriva helgen, ni skulle fa for er att jag bara ar en alkoholberoende fjortis och da skulle ni fa helt ratt och det vill jag ju inte unna er, fattar ni val.
Idag sag jag Almost Famous for 234e gangen i ordningen, med anledning av detta sa ar
Dagens lat TINY DANCER med ELTON JOHN