Crise Cardiaque - Strumpepidemi

Idag, vid halv fem-rycket, så knackade det på våran dörr. Snäll som jag är, så fick jag och öppnade. Där stod en pojkvaskel i Henri Lloydjacka och såg allmänt deprimerad ut. Pojken förklarade att han kom från Farsta gymnasium och att han hade ett uppdrag; han skulle sälja strumpor till sin skolresa. Trots att han hade Henri Lloydjacka så led jag med honom, jag har själv gått runt och sålt julpapper, tulpaner och salamikorvar. De sistnämnda var helt klart mest svårsålda. Jag tänkte "Vad är det för jävla rikspucko som har kommit på att de sälja strumpor?!" och tackade sedan vänligt nej till ett par utav fötternas bästa vänner.
Två timmar senare kommer mamma in i mitt rum med 8 par strumpor. "Det var en jättetrevlig kille här och jag tänkte att det är ju jättebra!" "Var han från Farsta?"
Nej, det var han inte, pojken kom från Eriksdalsskolan och helt ärligt, hur många hakar på strumpsäljarhypen?
Jävligt sköna strumpor, förövrigt.

Jag åt nyss en ekologiskt odlad kaffeböna omgiven av rättvisemärkt choklad: Samvetesboost.

Dagens låt är Amylase med Cajun Dance Party!