*Snegla lite i fönstret och pilla med luggen*
"Fan Gunnar, du har ju också en spegelpose! Först gör du en 'fan-vad-jag-är-kool'- min, sen gör du så här *blinkar till nyvaket* och kommer på dig själv, sen ser du ut som vanligt". - Jonas, efter att jag langat feta posen på tunnelbanan.
Speglar. Jag tvivlar på att det finns något mer utmärkande fenomen för våran totalt självupptagna generation än spegelposerna. Vi älskar att se på oss själva, vart vi än är. Ett tunnelbanefönster är perfekt. Fenomenet med spegelposer är dock väldigt intressant. De flesta spegelposwer är nämnligen jävligt fula (inte minst min egen) och skulle vara helt otänkbara som en vanligt foto-pose. Varför väljer man (jag) att göra sig (mig) fulare när man kollar på sig själv? Vill man vara ärlig när man drar ur sig kommentaren "Fan vad ful jag är idag" när man känner för att demolera självförtroendet lite? Sen undrar jag också hur en spelgelpose uppstår. Jag har rannsakat mig själv kommit fram till att jag aldrig valt någon spegelpose. Antingen växer den farm naturligt, eller så är det kanske kroppens självförsvar mot boostade självförtroenden.
Eller så vill man bara bli positivt överaskad varje gång man råkar se sig i spegeln när man inte posar.
Dagens låt är FUCK NICOLE med THE TEENAGERS
Jag tycker jag blir mycket snyggare i min spegelpose ju :(