aaa

jj

d

R.I.P CRISECARDIAQUE

Nu byter jag arena. Hjärtattacken är död.

KRULLGUNNAR.BLOGG.SE

nr 78

Efter en otroligt trevlig bojkott utav valborgsmässoaftonen så har jag spenderat ett par dagar med min morfar i dalarna. Där uppe gick jag ensam i skogen. Sen satte jag mig ner, och det började regna. Jag satte på den här låten, och det var fatastiskt. Dagens låt är Teen Angst med M83

Skurkar

Jag läste just lite i Seinlanguage, Jerry Seinfelds bok. Seinfeld säger med all rätt, att riktiga skurkar inte är som i Batman. De har inget tema på sin karriär. Jag reagerade på det här och tänkte "Det är ju faktiskt bara ett utslag av lathet. Jag menar, ta typ Hagamannen. Han har liksom påbörjat sin image, han opererade bara i Hagaparken, jag menar, han kunde utan problem byggt vidare på det. Klätt ut sig till en grön buske eller parkförvaltare, skurkar nuförtiden har ingen fantasi".

Om jag hade varit skurk, vad hade jag haft för tema? Jag tror att jag hade varit en gammal man. Visserligen är det är svårt att få ett grymt smeknamn på det, "Gubben" klingar inte lika bra som "Jokern" eller "Pingvinen", men ändå. Jag går in på en bank med en välskuren tweedkostym och hatt, monokel. Skjuter lite i taket med min käppistol, och flyr sedan i en gammal Volkswagenbubbla. Gärna lite skrikigt gul med trädetaljer inuti.

Eftersom jag involverar mian läsare lika mycket som blondinbella kommer här dagens fråga: Vad skulle du ha för tema på din karriär om du var skurk? Bästa tema med motivering, vinner två Refreshers.

Dagens låt är 1979 med Smashing Pumpkins.

Come by and see me i'm a love letter away

Satan i gatan vad jag är trött, jag har just kommit hem från mitt första arbetspass - jag var fan inte sådär när jag sex år gammal. En kille i min grupp hade resurslärare på dagis - Yes.

Fär att fira detta ska jag nu skriva en jämförelse mellan de fysiska, psykiska och sociala aspekterna inom fotboll och bordtennis- känns som en riktig kalaskväll.

Jag vet inte vad det är med folk just nu, men det känns som om alla min kamraters liv kretsar kring rökning, ungefär hälften av all deras tid går ut på att röka, prata om att de röker för mycket, bråka om hur många cigaretter de har tagit ur deras delade paket, bråka om pengar för paketen och att ragga cigaretter. Eftersom jag inte röker i nyktert tillstånd så uppstår en massa tid som jag finner sjukt ointressant, men eftersom de likt föbannat är mina vänner, så följer jag med dem ut när de ska röka, iaf om vädret tillåter. För att ha någor att göra själv så köper jag ganska stora mängder Refreshers, jag hade tänkt att tapetsera en vägg med alla papper.

Gunnar ber om ursäkt för att dagenas inlägg var galet ointressant.

Dagens låt är the start of something med voxtrot


I la-la-la-la-love you 'til the end of lunchtime

Vissa dagar är Lucksmiths världens bästa band, idag är en sån dag. Det är inte ofta jag är taggad på löjligt rimmande australiensisk pop, men när det händer, då jävlar. Det måste nästan vara en sån här sjukt solig, asgrym dag där jag gjort på tok för lite för att jag verkligen ska gilla Lucksmiths, idag är en sån dag och jag är jävligt glad.

Dagens mattips: Två skivor Pågens Gott Grovt Gräddat med bregott och prästost. Avnjutes med ett glas lite avslagen Coca Cola. Seriöst, så jävla fränt, asgott.

Om någon nu undar så kan jag säga att jag blev relativt karate i lördags och somnade på mitt eget vardagsrumsgolv klockan tre. Till mitt försvar kan jag säga att vi har en jävligt skön matta.


T-SHIRT WEATHER MED LUCKSMITHS!

Lördag

Ikväll har jag sett unge herr Håkan Hellström på arenan, han körde hur länge som helst, men när det var slut ville jag ha mer, min stegräknare på mobilen (ja, jag har faktiskt en sån) visar 26 000 steg och nu ska jag vidare, natten bjuder på nya äventyr.

Gullbergs Kaj, Paradis med Håkan H


blåstället på

Idag har jag tagit ett stort steg för den delen av mänskligheten som tycker att riktiga jobb är för idioter; jag har nämnligen fått jobb på Boo FF. Det är tänkt att jag ska lära en grupp 6åringar allt jag kan inom ämnet fotboll, jag ser redan fram emot det. Detta är alltså barn födda år 02, det är ju nästan skrämmande, jag börjar bli gammal. Jag kommer själv ihåg när jag gick i fotbollskolan, min tränare, antagligen en sjuttonåring, framstod för mig som "lite yngre än min pappa", detta är alltså samma pappa som berättar historer om 70talspunkband vars anhängare stoppade upp spritfyllda tamponger i rumpan för att berusa sig. Kommer jag att framstå på samma sätt?

Dagens låt är Always where I need to be med the Kooks


En historia från 70talet

Vad fan hette han nurå.. Han var jävligt konstig, jobbade på patent och registreringsverket och var den tråkigaste tjänstemannen man kan tänka sig. Han bodde på en ö brevid Vaxholm och därifrån gick det en färja till Grand Hotel i stan. Så på eftermiddagarna brukade han sno cyklar på strandvägen och stymansgatan. En cykeltjuv helt enkelt. Det är ett utdöende yrke, tyvärr. Han brukade sälja cyklarna i vaxholm på lördagarna. Han hade en syrra som var rätt snygg.. Han tålde inte sprit heller. Det fanns ett band i Waxholm som hette Fridas Pulver som jag skrev texterna till. Vad hette eran stora hit då? Här blir man lätt kåt, sa grisen på Scans svineri. Var den bra? Fruktansvärd, men bra text. Men vi repade varje lördag på Biografen i Waxholm, och han tjänstemannen var med i Bioföreningen med oss, så när det blev fest sen, så dök han alltid upp i en otroligt tråkig grå kostym. Han tålde inte sprit heller, han kunde inte dricka alls, hans mage stötte ifrån all alkohol. Så han brukade dränka en tampong i sprit och gå in på toaletten och stoppa upp den i röven, sen blev han full som ett svin, det var roligt. Vad fan hette han.. Han hade en ganska snygg syrra. Hon var lite lätt på foten. Ja, hon hoppade i säng med praktiskt taget vem som helst faktiskt, men så var det med i stort sett alla på den tiden. Det räckte att säga något fint. Kamratknull var den vanligaste formen av umgänge på den tiden. Det var innan AIDS och allt det där. Men jag har alltid varit lite romantisk, så jag var inte så inblandad.

Min käre far och jag har ett "Tuesdays with Morrie"-samtal i bilen.

Dagens låt är HÄR BLIR MAN LÄTT KÅT, SA GRISEN PÅ SCANS SVINERI med FRIDAS PULVER


Backslick - en frisyr för fifflare

Ikväll är det derbydags, vilket betyder att jag senare ikväll kommer att undra varför derbymatcher aldrig bluir som vanliga matcher.

Igår hade jag fotografering med mitt fotbollslag. På fotograferingsplatsen (Boo gårds skolas gymnastiksal) fanns ett flertal lag, de flesta av dessa lag var hårt satsande och hade då en anställd tränare, försedd utav klubben. Så till dagens hyperintressanta fråga: När blev frisyren känd som backslick en auktoritär symbol inom fotbollstränarkretsen? Det är nämnligen så att minst två av tre av dessa tjugoåtta och ett halvtåriga män hade berikat sitt hår med en - för håret - ickeangenäm mängd Daxwax för att sedan trotsa gravitaionens lagar och med en händerna, eller kanske tillochmed en stålkam, dragit håret bakåt. Sedan anlägger dessa unga män ett ansiktuttryck som gör att de ser ut som om Boo FF P 93-1 är världens viktigaste lag, och kommer att ge dessa tränare en fribilljett rakt in i fotbollens finrum. Att ha backslick och att insistera på att ta händelserna på allvar under en bortamatch mot Ösby kommer inte att hjälpa, jag lovar.

Jag vill istället hävda, likt en insändare som finns med i David Batras bok "Vän av ordning", att Backslick är en frisyr för fifflare. Jag skulle kunna öppna mitt sinne så mycket att jag kan säga att jag tycker det är roligt när så kallade Schteeekare har frisyren, det bara förlöjligar dessa människor eftersom ingen männsika med pengar skulle ha den.

Fred ut.

Dagens lår är Gråsparven när den sjunger med Håkan Hellström

Benjamin Horn

Jag höll på att ta tag i min träning, men nu har jag skippat två fotbollsträningar i rad. Men nu struntar vi i det, för idag har jag skrivit världens tråkigaste, fittigaste roligaste lektionsuppsats om Madame Raquins roll i boken Thérèse Raquin, men eftersom jag är nörd så började jag skriva om Twin Peaks istället.

Idag gör Proof of Youth med the Go! Team mig glad och nu ska jag gå och sätta upp ett slag från det amerikanska inbördeskriget med hjälp av plastfigurer.

"Black as midnight on a moonless night"

"Damn good coffee. And hot!"

"Don't drink that coffee! There was a fish in the perculator!"

"Once a day, every day, give yourself a present"

Dagens låt är The Wrath of Marcie Med GO!

Snelhest


'saru?

Lovers!

Det har blivit väldigt glest mellan inläggen på senaste tiden, inte bara för att mitt liv är helt ointressant, det är även så att under den senaste veckan har hela bloggfenomenet äcklat mig. Det bör nämnas att det inte är första gången detta händer, men den här gången gick det så långt att jag inte ens läste blondinbellas blogg på hela veckan.

Idag har jag haft studiedag och jag har inte studerat någonting studerat. Dessutom har jag ringt till Acers kundservice, telefonköat i en halvtimme, för att nu fått nya drivrutiner till ljudkortet skickat till mig, vilka jag just nu installerar, utan att ha en aning om vad jag gör, eller vad drivrutiner är. Som om det inte vore nog så håller jag också på att ladda ner hela Kenny Starfighter - historien om universums enda hjälte.

Bolli Bolli!

Dagens låt är Fake ID med The Go! Team

bevingade ord



Jag ska summera det här med ett ord: Jävligt funky fresh

-
Jakob Erlandsson som jury i Nackas Got Talent

Dagens låt är You and Me Song med The Wannadies

Kortfilm

Jag har just kikat klart på Paris je t'aime. Detta är något jag kanske borde gjort för länge sedan, eftersom jag tycker väldigt mycket om att romantisera platser, men nu har det inte blivit så. Paris je t'aime består, som du kanske vet, utav ungefär 20 stycken kortfilmer. Jag måste säga att hela kortfilmskonceptet känns konstigt. Dels är det väldigt svårt att fånga tittaren och få den intresserad, något som märks tydligt i filmen; jag tyckte att nästan hälften av filmerna var ganska dåliga, men dels fallar hela konceptet på det faktum att människan är nyfiken. När kortfilmen är slut, vill jag veta mer, jag vill se vad som hände sen och jag vill dröja mig kvar i karaktärernas liv. Mindre kortfilm, kort och gott (neeej, jag kunde inte låta bli).

Dagens låt är grass med animal collective.

Hår, passion och korvätande japaner

lovers

Eftersom jag hade tänkt att den här bloggen ska bli världens största och bästa så tänker jag att jag måste ta efter BlondinBella lite mer. Därför följer dagens schema:

Klockan okänt: Klippa mig.

Det var faktiskt allt, men misströsta inte, jag har otroligt mycket intressant att säga om detta ämne.
Varje gång jag ska klippa mig så bestämmer jag mig för att göra ngt radikalt, sedan avråder alla mig med orden "jag dödar dig om du bla bla bla" och eftersom jag håller mitt liv som en av mina käraste ägodelar, så gör jag aldrig ngt radikalt. Så kommer det också att bli imorgon.

Jag är väldigt besviken på min skäggväxt. Jag tycker faktiskt genuint illa om min skäggväxt. Jag vill nämnligen ha polisonger. Istället får jag bara en redig hobbyturkmustach som jag måste raka bort ungeför varannan dag. Själva rakningen har jag däremot inget emot, speciellt sen jag fått en turkisk rakborste av min kära far, det känns väldigt passionerat att applicera löddret med denna atteralj. Något som däremot är otroligt opassionerat är rakapparat, det känns som någonting skapat av jänkare, för jänkare.och i sånna här sammanhang har jänkare nästan alltid fel.

Nu säger Karl att han ska starta jag ska starta anorektiska pajmästerskapen, jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, men eftersom vi ändå har detta ämne uppe, så vill jag presentera min nya idol: Takeru Kobayashi. Den (före detta?) värdsmästaren i korvätning. På dintub finns ett klipp där han förlorar en korvätartävling mot en jättestor björn, mycket sevärt.

image21
Han har magrutor i vanliga fall.